Vi samarbetar gärna med forskare och kan till exempel hjälpa till att sprida enkäter eller skicka ut intervjuförfrågningar till våra medlemmar. Vi tar också tacksamt emot tips om pågående eller avslutad forskning om vårt sätt att bilda familj. Kontakta oss på info@femmis.se.
Forskningsöversikt
Det finns relativt lite forskning om frivilligt ensamstående föräldrar i det svenska sammanhanget, framför allt beroende på att det blev tillåtet för ensamstående att få hjälp med assisterad befruktning i Sverige först 2016 och forskare har ännu inte hunnit ta tag i ämnet. Det finns flera studier från andra nordiska länder och Europa, men den mesta forskningen kommer från den anglosaxiska världen, främst USA och Storbritannien. Resultat från dessa studier kan vara svåra att direkt jämföra med Sverige eftersom hälso- och sjukvården och välfärdssystemen ser olika ut.
Befintlig forskning kan delas in i två forskningsgrenar:
- Den första handlar om processen att bli förälder på egen hand där stort fokus lagts på motivationsfaktorer, d.v.s. varför kvinnor* vill bli förälder på egen hand. Betydligt mindre beforskat är livet efter barnets födelse.
- Den andra grenen rör hur barn påverkas av könscellsdonation och av att växa upp med en förälder.
Något som saknas i forskningen är perspektiv från frivilligt ensamstående föräldrar. Ana Bravo-Moreno, spansk antropolog som själv är frivilligt ensamstående förälder, har varit kritisk mot mycket forskning inom ämnet. Hon menar att befintlig forskning baseras på föråldrade normer och forskarens idéer (och även fördomar) om frivilligt ensamstående föräldrar. Istället vill hon se mer forskning som involverar frivilligt ensamstående, inte bara som forskningspersoner utan som delaktiga i utformandet av frågeställningar och utförande av studier.
*Det saknas tyvärr forskning som rör icke-binära eller transpersoner, d.v.s. samtliga studier rör ciskvinnor.
Vissa artiklar och böcker som nämns nedan finns tillgängliga på nätet (open access), andra finns på olika bibliotek. Forskning som presenteras här ger en översikt, det är inte en heltäckande lista.
Forskning om/från Sverige och nordiska länder
Helena Volgsten och Lone Schmidt (2019) beskriver egenskaper och motivationsfaktorer hos kvinnor som väntar på behandling vid Reproduktionscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala, baseras på en enkät med 54 kvinnor. Forskarna har också skrivit en kvalitativ studie om samma ämnen (2021). En slutsats är att kvinnorna är högutbildade, har god ekonomi och har ett stödjande socialt nätverk överlag, vilket också reflekteras i resultat från internationella studier. Rachel Irwins (2024) forskning beskriver bakgrunden till lagändringen 2016. Studien baseras delvis på intervjuer med kvinnor som genomgått assisterad befruktning under perioden 2016-2021 och som beskriver sina erfarenheter av vården. Judith Lind (2020) diskuterar den omdebatterade psykosociala utredningen inför behandlingen (flera artiklar finns i listan nedan).
Mycket forskning kommer från Danmark där det har varit vanligare att bli förälder med donation sedan länge. Detta inkluderar Tine Ravns bok Lived Realities of Solo Motherhood, Donor Conception and Medically Assisted Reproduction och flera andra artiklar (se nedan). Det finns dock mindre forskning från andra nordiska länder, såsom Norge där insemination och IVF för frivilligt ensamstående tilläts först 2019.
Forskning från andra länder
Susan Golombok på Cambridge Universitet, numera pensionär, och hennes forskningsgrupp har under decennier undersökt barns utveckling i olika familjekonstellationer, inklusive hos frivilligt ensamstående. Hennes bok, Modern Families (2015) ger en populärvetenskaplig sammanfattning av denna forskning. Boken finns även på svenska: Moderna familjer (2018). Golombok och hennes forskningsgrupp visar att barn kan växa upp och frodas i många typer av familjekonstellationer och att närvaron av en pappa i en familj inte är nödvändig för att barn ska må bra. Hon menar också att motståndet mot assisterad befruktning för singelkvinnor ofta baseras på tidigare forskning på familjer med ensamstående mammor, som visar negativa resultat gällande barnens kognitiva och socioemotionella utveckling. Dessa forskningsresultat kan man dock inte applicera på familjer där ensamstående mammor har valt att få barn med donator, eftersom deras livssituation ofta är annorlunda jämfört med mammor som har blivit ofrivilligt gravida eller separerat från barnens pappa.
Andra intressanta böcker från den anglosaxiska världen inkluderar Romancing the Sperm (2019) där Diane Tober ger ett historiskt perspektiv om donation i USA, med fokus på lesbiska par och ensamstående kvinnor under 1980- och 1990-talen. Rosanna Hertzs Single by Chance, Mothers by Choice (2008) är en klassisk sociologisk undersökning av kvinnor som blir mammor på egen hand i USA.
Intressanta artiklar och forskningsstudier (ett urval)
Bravo-Moreno, A. 2017. Politics, doctors, assisted reproductive technologies & religion: Transgenerational understandings and experiences of single motherhood in Spain. Health Care for Women International, 38(10), 1058–1074.
Bravo-Moreno, A. 2019. Deconstructing “Single” Mothers by Choice: Transcending Blood, Genes, and the Biological Nuclear Family? SAGE Open, 9(4).
Funderskov, K. et al. 2024. ‘Preparing Solo Mothers for Childbirth and Parenthood – The Importance of Being with like-Minded Women’. Sexual & Reproductive Healthcare 40 (June):100968.
Golombok, S., Zadeh, S., Imrie, S. et al. 2016. Single Mothers by Choice: Mother–Child Relationships and Children’s Psychological Adjustment. Journal of Family Psychology, 30(4), 409–418.
Holmes, S. 2018. The solo mum, feminism and the negotiation of ‘choice’. Women’s Studies International Forum, 69, 40–48.
Irwin, R. 2024. Politics, law and a lack of sperm: Single women and fertility treatment in the Swedish health system. Anthropology & Medicine. 31(1–2), 89–103.
Jacobsen, K. S., & Dahl, B. 2017. More than just a child—Solo mothers’ maternity care experiences. Sexual & Reproductive Healthcare, 12, 58–63.
Lind, J. 2020. Child welfare assessments and the regulation of access to publicly funded fertility treatment. Reproductive Biomedicine & Society Online, 10, 19–27.
Psouni, E., Berg, J., & Persson, H. 2022. Solo mothers’ by choice experiences during pregnancy and early parenthood: Thoughts and feelings related to maternal health-services. Sexual & Reproductive Healthcare, 33, 100757.
Ravn, T. 2021. Lived Realities of Solo Motherhood, Donor Conception and Medically Assisted Reproduction. Emerald.
Steenberg, M. et al.. 2024. ‘Single Mothers by Choice – Experiences of Single Women Seeking Treatment at a Public Fertility Clinic in Denmark: A Pilot Study’. Midwifery 134 (July):104013.
Werner, A., Funderskov, K. F., Nielsen, M. K. et al. 2021. The journey to solo motherhood—An explorative study. Sexual & Reproductive Healthcare, 27, 100586.
Zadeh, S., Ilioi, E. C., Jadva, V., & Golombok, S. 2018. The perspectives of adolescents conceived using surrogacy, egg or sperm donation. Human Reproduction. 33(6), 1099–1106.
Zadeh, S., Jones, C. M., Basi, T., & Golombok, S. 2017. Children’s thoughts and feelings about their donor and security of attachment to their solo mothers in middle childhood. Human Reproduction 32(4), 868–875.
Sidan uppdaterades senast 2025-06-11
