Shopping Cart

Du har inga produkter i varukorgen.

Sign up

Femmis

Femmis

Forskning

Forskning som berör frivilligt ensamstående som vill få/har fått barn genom assisterad befruktning är fortfarande ganska sparsam men sedan lagändringen 2016 har flera svenska forskningsprojekt startat. Även inom projekt som rör föräldraskap i allmänhet börjar frivilligt ensamstående att inkluderas. Det finns äldre forskning från framförallt den anglosaxiska världen.

Från Femmis sida samarbetar vi mer än gärna med forskare och vi kan sprida  enkäter eller skicka ut intervjuförfrågningar till våra medlemmar. Ta kontakt med oss på info@femmis.se.

Har vi missat något projekt? Tipsa oss gärna om pågående eller avslutande forskning gällande vår familjeform.

Avslutade projekt
Motherhood through medically assisted reproduction – characteristics and motivations of Swedish single mothers by choice (2021).

Pågående projekt
Evidens kontra övertygelse, Psykologiska institutionen vid Lunds Universitet, är ett stort forskningsprojekt om föräldraskap och  barns utveckling i olika familjeformer. Vill du delta i studiens, som en av 10 000 familjer, kan du läsa mer här.

I ett annat projekt ska bland andra en forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet, studera hur processen med att matcha blivande föräldrar och donerade könsceller går till och upplevs av inblandade parter i de tre skandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark.  Läs mer här.

Forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet, och Linköpings universitet i nära samarbete med Reproduktionsmedicinska centra och IVF-kliniker genomför en studie bland ensamstående kvinnor som har fått barn med donation efter att ha genomgått medicinsk och psykosocial utredning i Sverige. De undersöker om och hur  kvinnornas hälso-, arbets-, ekonomiska och sociala situation har förändrats efter barnets ankomst, om socialt stöd förväntat och mottaget, om bemötandet inom vården och samhället, om deras förväntningar och eftertankar,  samt pandemis inverkan. Läs mer om projektet här. Här finns ett kortare nyhetsinslag om studien.

Tidigare forskning 
2010 publicerades Anne Brewaeys review på några av studierna som gjorts. En av de mest framstående forskarna inom området; Susan Golombok har gjort longitudinella studier i tre faser, varav den senaste också publicerades 2010. Motståndet mot assisterad befruktning för singelkvinnor baseras ofta på tidigare forskning på familjer med ensamstående mammor, som visar negativa resultat gällande barnens kognitiva och socioemotionella utveckling. Dessa forskningsresultat kan man dock inte applicera på familjer med ensamstående mammor som har valt att få barn med donator, vars livssituation ofta är annorlunda jämfört med mammor som har blivit ofrivilligt gravida eller separerat från barnens pappa. I sin översikt skriver Brewaeys att ensamstående kvinnor som vill få barn genom assisterad befruktning, ofta gör det valet pga. den så kallade biologiska klockan och oviljan att vänta längre på en lämplig partner. Överlag är kvinnorna högutbildade, ekonomiskt oberoende och har ett stödjande socialt nätverk. 2011 kom en liten studie gjord av Marie Frederiksen som i stort sett visar liknande fynd.

Golombok skriver att barn i familjer med frivilligt ensamstående mammor inte har behövt utsättas för konflikt och separation mellan föräldrarna, men att kombinationen av två icketraditionella sätt att bilda familj; donatorbefruktning och singelmödraskap, tillsammans med frånvaron av en känd pappa, skulle kunna göra att dessa barn har en ökad risk för psykologisk ohälsa. Hennes longitudinella studier visar dock att familjer med enbart kvinnliga föräldrar – en eller två – motsvarar traditionella familjer med avseende på kvaliteten på föräldraskapet och de unga vuxna barnens psykologiska anpassning. De skillnader som fanns visar på mera positiva familjerelationer och bättre psykologiskt välmående hos de unga som vuxit upp i familjer med enbart mamma/mammor. De positiva skillnaderna fanns bland annat i ett större emotionellt engagemang från mammorna och en lägre grad av ångest, depression, fientlighet och problematiskt alkoholbeteende hos barnen som även hade en högre grad av självkänsla. Dessa fynd leder inte till slutsatsen att pappor är oviktiga för barnens psykologiska välmående, men att barn kan växa upp och frodas i många typer av familjekonstellationer och attnärvaron av en pappa i en familj inte är nödvändig för att barn ska må bra.

Nedan följer en lista på äldre artiklar och forskningsstudier. De flesta går att läsa även i fulltext utan kostnad. För vidare sökningar på egen hand kan man tex gå in på Google Scholar som har en bra funktion för sökning av relaterade artiklar.

Vi stöder Femmis